Bakgrund: Förflyttning till en ny miljö kan ibland orsaka problem för personer med demenssjukdom. Beteendestörningar är vanliga hos personer med demenssjukdom. Dessa beteendestörningar kan vara svårtolkade för vårdpersonalen. Kommunikationsförmåga och empati är grundläggande hos vårdpersonalen i bemötandet av personer med demenssjukdom. Syfte: Syftet med studien är att beskriva vad som främjar och vad som hindrar ett gott bemötande av personer med demenssjukdom på en akutvårdsavdelning på sjukhuset och på gruppboende för personer med demenssjukdom.

Bakgrund: Förflyttning till en ny miljö kan ibland orsaka problem för personer med demenssjukdom. Beteendestörningar är vanliga hos personer med demenssjukdom. Dessa beteendestörningar kan vara svårtolkade för vårdpersonalen. Kommunikationsförmåga och empati är grundläggande hos vårdpersonalen i bemötandet av personer med demenssjukdom. Syfte: Syftet med studien är att beskriva vad som främjar och vad som hindrar ett gott bemötande av personer med demenssjukdom på en akutvårdsavdelning på sjukhuset och på gruppboende för personer med demenssjukdom.

SAMMANFATTNING:Äldre rullstolsburna personer är för lite fysiskt aktiva. Studien visar att de rullstolsburna personerna på servicehem har för lite fysisk aktivitet. En kvantitativ studie gjordes genom tolv systematiska observationer. Det var den fysiska aktiviteten hos äldre som observerades på ett servicehem. Inklusionskriterier var personer med nedsatt rörlighet, sittande i rullstol som hade svårt att aktivera sig själva.

Syftet med detta arbete var att undersöka möjligheterna på arbetsmarknaden i Boden för personer med funktionsnedsättning. Syftet var även att undersöka om det finns fördomar bland arbetsgivarna i Boden mot personer med funktionsnedsättning. Genom kvalitativ metod har 11 semistrukturerade intervjuer genomförts med arbetsförmedlare, handikapporganisationer och arbetsgivare för att utreda hur möjligheterna på arbetsmarknaden ser ut för personer med funktionsnedsättning i Boden. Resultaten visar att arbetsgivarna i Boden uttryckte rädsla för att anställa personer med funktionsnedsättning. Okunskap om funktionsnedsättning orsakar fördomar mot och stigmatisering av personer med funktionsnedsättning i Boden, vilket minskar självkänsla och motivation att söka arbete..

Personer med IBS lider av en sjukdom som inte syns utåt vilket kan skapa påfrestningar i det dagliga livet och i mötet med vården. Därför är det väsentligt att sjuksköterskan har empati, kunskap och engagemang i mötet med dessa personer. Syftet med studien var att belysa det stöd som efterfrågas av personer med IBS i mötet med sjukvården och hur sjuksköterskan förhåller sig i mötet. Metoden som användes till studien var litteraturstudie. Resultatet visar att personer med IBS är i behov av stöd genom information, bekräftelse och ett professionellt förhållningssätt av vårdarna i mötet.

Denna studie syftade till att undersöka relationsbaserad och kompetensbaserad självkänsla hos personer med fibromyalgi. Detta gjordes genom att jämföra enkätresultat hos 26 personer som fått diagnosen fibromyalgi med 39 friska personer i en kontrollgrupp. Resultaten kunde inte påvisa någon skillnad i kompetensbaserad självkänsla mellan grupperna men där fanns en tendens till högre relationsbaserad självkänsla i patientgruppen..

Personer som drabbas av lungcancer kan känna oro och rädsla. För att sjukvårdspersonal ska kunna ge en individuell omvårdnad till personer med lungcancer, krävs kunskap om deras upplevelser av oro och rädsla. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av oro och rädsla hos personer med lungcancer. Litteratursökningen utfördes i databaserna CINAHL, PsykINFO och PubMed. 28 vetenskapliga artiklar valdes ut och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.

Personer med IBS lider av en sjukdom som inte syns utåt vilket kan skapa påfrestningar i det dagliga livet och i mötet med vården. Därför är det väsentligt att sjuksköterskan har empati, kunskap och engagemang i mötet med dessa personer. Syftet med studien var att belysa det stöd som efterfrågas av personer med IBS i mötet med sjukvården och hur sjuksköterskan förhåller sig i mötet. Metoden som användes till studien var litteraturstudie. Resultatet visar att personer med IBS är i behov av stöd genom information, bekräftelse och ett professionellt förhållningssätt av vårdarna i mötet.

Facebook är ett socialt nätverk som gör det möjligt för medlemmar att presentera sigsjälva genom en profil som andra kan ta del av. Syftet med undersökningen var attstudera dels huruvida introverta personer är mer känslomässigt engagerade i Facebookän extraverta personer, dels huruvida personer med lägre självkänsla än genomsnittet ärmer känslomässigt engagerade i Facebook och dels huruvida introverta personer medlåg självkänsla är mer känslomässigt engagerade i Facebook än andra personer.Undersökningen omfattade 117 respondenter från utbildningar tillhörande densamhällsvetenskapliga institutionen. Undersökningen baserades på Facebook intensityscale, på NEO Five-factor Inventory (NEO-FFI) och på Rosenbergs (1965) self-esteemscale. Resultat visade att extraverta personer med låg självkänsla är mer känslomässigtengagerade i Facebook..

Bakgrund: Våra levnadsvanor har en central roll vid uppkomsten och utvecklandet av diabetes. Det primära vid vård av personer med typ 2 diabetes är att stödja egenvården. Målet med behandling av diabetes är att behålla en god livskvalitet samt förhindra komplikationer orsakade av sjukdomen.Syfte: Syftet var att undersöka den egenvård som personer med typ 2 diabetes utför.Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor användes. Tio personer med typ 2 diabetes intervjuades. Innehållet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Resultatet visade att kunskap om egenvård och livsstilsfaktorer som påverkar typ 2 diabetes, ger den drabbade möjlighet att själv påverka sjukdomens progress.

Problemställning: Forskningen om stöd till personer som erhållit den medicinska diagnosen demenssjukdom är bristfällig. Även hur olika vårdteam med sjuksköterskor kan använda stödet, ordinera oberoende och få ordinerat beroende omvårdnadsåtgärder behöver kartläggas och vidareutvecklas. Vad erbjuds för stöd direkt till och hur kan sjuksköterskan stödja personer med demensdiagnos. Syfte: Syftet var att belysa stöd för personer med demenssjukdom.Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och baserades på 15 vetenskapliga artiklar. Dessa granskades, analyserades och kategoriserades för att finna stöd för personer med demenssjukdom.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur boendemiljön är utformad och se till vad personal tänker angående detta, för att kunna bedriva en god omsorg om personer med demens. Metoden som använts har en kvalitativ ansats där det gjorts intervjuer med en omfattning av totalt sju personer. De frågeställningar vi utgick från i studien var: vilken syn har personalen på en bra boendemiljö för personer med en demens, och vilka kunskaper har personalen i sitt arbete med demenssjuka personer. Studien visar att en bra boendemiljö är en hemlik miljö. De demensboenden som ingår i denna studie är mer eller mindre anpassade för att kunna bedriva en god omsorg om personer med demens.

Syftet med studien har varit att undersöka om det finns skillnader i attityder hos de arbetsgivare som har anställt personer med funktionshinder, jämfört med de arbetsgivare som tog emot personer med funktionshinder som praktikanter, i grupperna över sex månader och under sex månader, samt om arbetsgivarens attityd har påverkat längden på praktiken? Metoden var kvalitativa intervjuer med sex arbetsgivare som varit i kontakt med Misas dagliga verksamhet. Resultatet visade framförallt att störst skillnad i attityd, mellan intervjupersonerna som anställt personer med funktionshinder och dem som tog emot praktikanter med funktionshinder. Arbetsgivare som anställde personer med funktionshinder hade mer tillit och förtroende för personen och ansåg att personer med funktionshinder kunde uppfylla deras krav, samt att lönebidrag var största anledningen att anställa personer med funktionshinder. Arbetsgivarna som tog emot praktikanter med funktionshinder trodde däremot inte att personer med funktionshinder kunde uppfylla arbetskraven samt fungera väl utifrån alla faktorer som är viktiga på arbetsplatsen.

Inledning: Patientperspektivet som försvann. Den 1 januari 2011 får Sverige en ny patientsäkerhetslag. Varje år skadas 105 000 personer i den svenska vården. 3000 personer dör som följd av vårdskadan -.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenhet av teamarbete vid rehabilitering av personer med ryggmärgsskada. Metod: En kvalitativ metod användes. Sex arbetsterapeuter från norra Sverige intervjuades. Alla arbetade i team med rehabilitering av personer med ryggmärgsskada. Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys.